|
2007-aug-01
Tisdag 070731
Nu är det sent. Har varit och tittat på
"Die Hard 4", på bio. Helt klart godkänd - om man är lagd åt det
hållet att man gillar de andra Die Hard filmerna. Jobbade på
förmiddagen. 4 timmar. Gick faktiskt riktigt bra. Jag ansträngde mig
som bara den och lyckades faktiskt jobba hela tiden. Efter
lite lunch somnade jag som en stock. Vaknade när hustrun kom hem -
åt lite mer(?). Sov lite mera. Hustruns syster och hennes
dotter kom på besök, vi ska vara hundvakt, åt en Shettland Shepdog.
Han lystrar till namnet Love. Love och vår katt Linus kom
bra överens. 00.12
kommentarer
Kul att hitta någon som bloggar i mina
trakter. Jag har läst din "journal" om din "sjukdom"
intressant. Du känns lite som en iller...enveten som
f-n...Kanske behövs när man är sjuk. Fina fotografier på
ormar har du oxå. Kanske inte min cup of tea men fina bilder
ändå. En fråga bara. Har du barn? När man läser får man
känslan av att du inte har barn. Dom kanske är vuxna.
Ha
det gott och krya på sig. |
- Shadow4u
- 2007-aug-16 06.14
Shadow4u:
Hej! Jasså... "mina
trakter"?
Angående värk-sjukdomor så gäller det att
vara enveten som attan - det är sant.
Jodå, jag har
barn (det står under min bild, till vänster, i det röda). De
är nu 26 respektive 28 år. Så det är klar... jag "har" väl
inga barn.
Tack för bildberömmet - vad gillar du att
fotografera?
|
- Nisse
- 2007-aug-17 09.08
2007-jul-30
Måndag
Ringde min doktor på morgonen. Det resulterade i
en månads sjukskrivning. Nu är min sjukdel uppe i 75%. Ska alltså
arbeta 10 timmar per vecka.
Ringde också ortopeden på
Sahlgrenska för att få en telefontid men se det gick inte? Min
doktor får ta och skriva ett brev med frågor. Vi ville ha lite tips
och råd om vad man kan göra när det väser och dunkar i huvudet.
Och så ringde jag distriktssjukgymnastiken och kommer att få
tid hos dem inom två veckor. Av dem hoppas jag få några uppmjukande
övningar för nacken.
Skickade ett mejl till min handläggare
på FK och informerade om läget.
På jobbet pratade jag med
chefen.
Efter två timmar, på jobbet, åkte jag och handlade
lite på Överby.
Var helt slut när jag kom hem. Vaknade till
lite vid 20:00.
Har varit ute på en promenad nu. Dags att gå
och lägga sig igen. Det gäller att intala sig: hur bra jag har
det...
21.20
2007-jul-29
Söndag
Har lagt upp en bild på dagens snok: ngnfoto.blogg.se. Rubriken: Onsjökärret
070729. Tog en tur upp till Hunneberg. Tänkte smyga omkring
lite i skogen. Knallade iväg. Hade tänkt mig följa ett
orangemarkerat spår. Började bra men hamnade efter ett tag mitt ute
i en våtmark och rätt som det var visste jag inte om jag skulle
fortsätta, vända eller gå åt sidorna. Jag gick åt sidan. Hittade
tillbaka till spåret och tog ett annat. Hamnade väl ca 3 kilometer
fel. Det blev en lång promenad tillbaka till bilen. Inte
illa att jag hade sinnesnärvaro och fotografera av kartan över
Hunneberg vid uppfarten. Så jag visste någorlunda var jag var och
jag var medveten om att jag gick åt fel håll men det var ett torrare
håll. Nu ömmar fötterna ordentligt. Tappade känseln i
vänsterfoten – inte bra. Och så ökade alla andra besvär med ca 300%.
Det blir till att hålla sig på småvägar och kortare slingor i
naturen i fortsättningen. 21.57
kommentarer
Ett kompass är ett måste om man ska ut i
skogen! Smart av dig att fota kartan ialla fall
:)
P.S Länken jagtycker.nu i din bloggroll är inte en
blogg längre D.S |
- Erik e-post
- 2007-jul-29
18.33
Erik:
Hejsan!
Den delen på
Hunneberg jag gick inom kan man inte "gå vilse", bara "gå
fel". Solen hjälper mig annar väldigt bra vad gäller
riktning.
Länken "Jag Tycker!" har aldrig varit någon
blogg. Det är mer en "samling" egna åsikter/tyckanden som
jag vill hålla reda på. |
- Nisse
- 2007-jul-30 05.13
hwj,
har läst om diskbråck...på din
sida. Jag blev jätte intresserad! Jag har själv haft
diskbråck i nacken och efter några år även i ländryggen. Men
mitt diskbråck i nacken är det värsta jag varit med om! Nu
idag har jag återkommande smärtor och tilltagande susningar
i huvudet. Jag har trott att det beror på högt
blodtryck...jag har inte vågat gå och kolla...men nu förstår
jag att det kan ha att göra med ev. nytt diskbråck i
nacken...Tack för info!! |
- Karin e-post
- 2007-jul-30 14.37
Karin:
Bra att min sida om nackproblem
kan vara till nytta.
Tråkigt att du är
drabbad.
Sköt om dig. |
- Nisse
- 2007-jul-30 16.15
2007-jul-28
Uppdatering av fotobloggen
Har lagt till lite mer vackra blommor till
inlägget Eden Project nära St Austell, England
070630 i min fotoblogg. 16.05
Lördag 070728
Ytterligare en regning dag. Fast idag tittar
solen fram emellanåt. Nu är jag klar med uppdateringen av
fotobloggen. En tabell med samtliga rubriker från 070627 och
framåt. Klicka på respektive rubrik för att se just den. Eller
klicka på kategorin i andra kolumnen då visas de rubriker som hör
till respektive kategori.
| Direkt till rubrik |
Till respektive kategori |
| Plåtvittjande. 070726 |
Kopparödla |
| Svartmyror, Plåtvittjandet 070726 |
Insekter |
| Onsjökärret 070725 |
Snok |
| Ale Stenar 070720 |
Sevärdheter |
| Nyfiken Skånekviga vid Ale Stenar 070720 |
Kor |
| Ek med Murgröna Stenshuvud, Kivik, Skåne
070719 |
Växter |
| Backsvala, Löderups Strandbads Camping, Skåne
070719 |
Fåglar |
| Vanlig Padda eller Stinkpadda, Kronovalls Slott,
Skåne 070718 |
Padda |
| Vanlig Padda, Marstrands Camping (Koön)
070716 |
Padda |
| Tång (alg), Marstrand, utanför Båtellet
070716 |
Växter |
| Näckrosdamm i Trollskogen, Marstrand
070716 |
Natur |
| Kaja, Carlstens fästning, Marstrand
070716 |
Fåglar |
| Old Oak, Sherwoodskogen, England 070709 |
Växter |
| Ekorre, Sherwoodskogen, England 070709 |
Ekorre |
| Sothöna, Bakewell, England 070707 |
Fåglar |
| Änder, Bakewell, England 070707 |
Fåglar |
| Nisse, Dunkery Hill, Exmoor National Park,
England 070704 |
Natur |
| Engelsk lantväg, Exmoor National Park
070704 |
Natur |
| Vacker larv, Selworthy Beacon, Exmoor National
Park, England 070703 |
Insekter |
| Selworthy Beacon, Exmoor National Park, England
070703 |
Natur |
| Selworthy Beacon, Exmoor National Park, England
070703 |
Växter |
| Edwardianskt sovrum, B&B i Minehead, England
070703 |
Inredning |
| Tarr Steps, River Barle nära Winsford, Exmoor
National Park, England 070702 |
Sevärdheter |
| Nuns Cross nära Princetown, Dartmoor National
Park, England 070701 |
Sevärdheter |
| Ponny, Dartmoor National Park, England
070701 |
Hästar |
| Eden Project nära St Austell, England
070630 |
Växter |
| Lands End, England 070629 |
Natur |
| Stonehenge, England 070627 |
Sevärdheter | Jag fick
göra så här eftersom jag lade in så många rubriker på en gång och
när man då går in på min fotoblogg så kan man inte se alla utan att
veta vilken kategori man ska välja eller vilken rubrik man ska söka
på. 13.10
kommentarer
Det är så roligt när du delar med dej av
dina bilder, mitt i städandet satt jag mej ner vid datorn
för att pusta ut och så hamnade jag mitt i
England.
Kram |
- Gunveig
- 2007-jul-28 09.20
Gunveig:
Det är rätt - gör lite av
varje.
Kramar! |
- Nisse
- 2007-jul-28 12.30
Fredag 070727
Det sket sig med både Per Gessle och cykeltur.
Främst beroende på det ihärdiga regnandet och att hustruns mage inte
mådde bra.
Ägnade tiden åt att fortsätta försöka få ordning
på mina bilder och en uppdatering av fotobloggen.
Tog en
cykeltur till Trollhättan. Tänkte jag skulle gå på After Work. Men
där var en trubadur som förde ett förfärligt oväsen och så hittade
jag inga kul människor att umgås med. Jag cyklade hem igen.
13.09
Torsdag 070726
Arbetat heldag. Eller inte, jag flexade ut en
timma tidigare och så flexade jag på lunchen så att jag fick 2
timmar. Så det blev bara en arbetsdag på 6 timmar. Var till
Skoftebyns Cykel i Trollhättan för att köpa en backspegel till
cykeln. De var slut, snopet. Jag ville ha en sådan där med relativt
långt stag. De är egentligen till mopeder. På hemväg
stannade jag vid mina utlagda plåtar. Det var ju lite uppehåll i
regnande och varmt så det kanske skulle finnas något. Dessutom har
jag inte varit där på 4 veckor. Titta på resultatet ngnfoto.blogg.se. Rubriken: Plåtvittjande
070626. Kvällen ägnades åt att packa cykelväskor bl.a.
13.09
Onsdag 070725
Ledig dag. Solen sken ett ögonblick på
morgonen och det var uppehåll i regnandet. Jag passade då på
att ta kameran och cykla iväg till Onsjökärret och kolla upp
ormbeståndet. Resultatet kan studeras på ngnfoto.blogg.se. Rubriken: Onsjökärret
070725. Grejade en del med bilder från vår semester.
Vi bestämde att vi ska åka till Skövde på fredag och titta
på Per Gessle. Försökte boka vandrarhem. Fanns inga platser. Då får
det bli tältet. Bestämde mig också för att cukla till Skövde. Det
var ett tag sedan jag var ute på en cykeltur. 13.08
2007-jul-25
Tisdag 2007-07-24
Jobbade hel dag. Blev jättetrött.
Flexade ut en timma tidigare och tog en timma längre lunch.
Tänkte jag skulle åka till en butik i centrum som säljer
beg. serietidningar m.m. Den fanns inte längre? Attans! Inget å
göra.
Småskvätte lite från himlen men inte så en blev blöt.
Var väldigt trött av cykelturen när jag kom hem. Är den här nivån på
ork som jag kommer att få leva med? Ja, ja, en får anpassa sig till
det också.
Sov en del. Läste lite. Tittade på TV.
13.36
2007-jul-23
Måndag
Första dagen på jobbet, efter semestern. Jobbade
halv dag.
Jag cyklade, det regnade som attan, frös om
händerna.
Jobbet var precis som vanligt, jag vet inte om det
är bra eller dåligt. Jag gjorde halv dag.
Det regnade
fortfarande när jag cyklade hem. Stannade vid Överby och kollade på
Stadium och Sportsson efter regntäta vantar eller handskar - inget.
Cyklade vidare till Granngården (Odal f.d. Lantmännen), där köpte
jag ett par sådanda där syrafasta gummihandskar, för 59 SEK. Nu har
jag regntäta handskar.
Efter mat blev det bädden. Sov väl i
ett par timmar. Sonen kom hem och en stund senare hustrun. Läste
pocketbok, tittade på TV.
Nu är det dags att krypa till
kojs.
22.59
2007-jul-22
Söndag 070722 Hemma, sista semesterdagen
Förmiddagen ägnades åt tvättstugan och
säkerhetskopiering av fotografier samt införande och skrivande av
mina anteckningar.
Solen skiner, det är varmt.
På
eftermiddagen blev det något kallare och så försvann solen bakom en
massa moln.
Kopplade av med att läsa pocket och sova.
Senare på eftermiddagen åkte vi till Trollhättan och Fallens
Dagar. Vi var lite nyfikna och hungriga. Vi knallade runt en stund.
Var till Handkraft och hittade Marie Melin. Pratade med henne lite.
Vi stillade vår hunger med ris och kyckling, i olika
varianter.
Hemma blev det mer pocketläsande.
Nu
väntar en natts sömn. I morgon är det dags för jobb. Semestern är
slut.
21.03
Lördag 070721 Hemma i Vänersborg, Onsjö
Det var en svår natt.
Ca. klockan 02:00
fick jag ett SMS som upplyste oss om att sonen tappat nycklarna till
lägenheten. Han ville veta hos vem han kunde hämta reservnycklar.
Han fick då veta att det kunde han drömma om då det var han som hade
reservnycklarna.
Efter det där var det lite svårt att somna
om. Det var rajtan tajtan på campingplatsen också. Några få timmar
senare började det regna. Regnet höll i sig tills vi bestämde oss
för att börja röra på oss. Hustrun gick bort och köpte morgonbröd.
Jag var kvar i tältet och började packa ihop. Jag var på ett uruselt
humör. Jag ville inte åka hem. Även om det regnar känns det bättre
att vara borta, på semestern. Men jag fick böja mig för
vädermakterna och dess övertygande argument.
Regnet slutade
helt? Tältet var torrt till 98% när vi stuvade in det i bilen.
Vi bestämde oss för att köra direkt hem till den utelåste
sonen, med en ensam inlåst katt.
Vi styrde bilen via Ystad
och Malmö och sedan E6 norrut till Göteborg och därifrån E45 till
Vänersborg.
Vid Falkenberg stannade vi vid Fiskebutiken och
åt. Det har blivit väldigt mycket fisk på den här semestern?
I Vänersborg hämtade vi sonen som tillbringat natten och
dagen hos en kompis.
Sedan uppackning och iordningplockande.
Det där är aktiviteter som är riktigt tråkiga och inte vad kroppen
och psyket behöver efter en dag i bilen.
Det var väldigt
skönt att få lägga sig i sin egen säng – som alltid.
10.22
Fredag 070720 Löderups Strandbads camping
Lugn och fin natt. Vågorna lugnade ned sig under
natten. Tidigt på morgonen låg nästan Östersjön spegelblank.
Vi promenerade gemensamt bort till receptionen och ställde
oss i kö för att bl.a. köpa morgonbröd. Vi försökte också lura ut
hur vädret skulle utveckla sig, jag kom fram till att det skulle bli
sol hela denna dag och sedan skulle det eventuellt regna under
efternatten, till morgonen och hela nästa dag. Vi bestämde
oss för att ligga kvar, trotts annalkande sannolikt regn. Att börja
packa ihop, ett tält, i den här värmen, var ingen tilltalande tanke.
Nu blåste det inte alls. Efter frukosten packade vi cyklarna
för lite upptäcktsfärd. Snabbt noterade vi att här var det
rovfågeltätt. Vårt mål var att åka ned till Kåseberga och titta hur
det såg ut där. Vi kom dit efter en liten tur inåt landet på
småvägar. Väl där läste jag på en skylt att nu var det
gratis visning av Ale Stenar. Genast tog vi chansen att spara 2x40
SEK. Upp på sanddynerna (svettigt). Blev lite besviken när jag kom
upp, stenarna såg lite för välordnade ut? Alla sidskeppstenar var
lika höga? En del såg dessutom nyare ut? Alla stod rakt upp.
Efter en studie av informationen läste jag mig till och såg
på en sent daterad teckning att det sett annorlunda ut. Stenar av
olika höjd, en del lutade. Men vad hade hänt? Längre fram i texten
fanns förklaringen ca 1950 hade någon snubbe med hjälp av bulldozers
grävt fram stenarna som var delvis täckta av sand. Sannolikt hade då
också densamme ”rättat” till det som han ansåg behövdes.
Synd – därmed faller ju nästan samtliga teorier om vad denna
skeppsliknande stensättning egentligen hade för funktion.
Texten beskrev det som en kalender där man kunde förutsäga
vintersolstånd och sommarsolstånd, bl.a. Kanske det. Men om nu
stenarnas position rubbats och ”rättats” till? Efter
stenbesöket gick vi ned till Kåseberga och ställde oss i kö för att
köpa fiskspett med potatismos respektive potatissallad. Gott! Vi tog
var sin öl till. Jag smakade av det lokala ölet; Kåseberga Pilsner.
Klart godkänt. På tillbakavägen stannade vi i ett
växthuscafé – tjusigt – där blev det fika. Vi gjorde ett
uppehåll till, vid ett boktält där de hade fina gamla
kvalitetspocket (Remo och Nick Carter) samt serietidningar. Köpte
några stycken. Fortfarande varmt som attan så det blev att
sitta i skuggan. Hittade några relativt kalla(?) öl under all min
packning i bilen. Drack upp dem. Roade mig med att studera och
faktiskt hjälpa till(?) när ett gäng ungdomar skulle sätta upp ett
förtält till en stor husvagn de hade lånat. De hade också hjälp av
en tysk. Ingen kunde tyska och tysken kunde ingen engelska. Det var
hur kul som helst. Efter det var det dags att svalka av sig
i Östersjön. Avrundade dagen med kvällsmat och alkoholfri dryck. Låg
och läste till det inte gick att se texten. 09.54
kommentarer
| Hej! Hittade din blogg när jag sökte
efter husvagn på knuff.se. Jag har precis startat en sida om
varför man bör bojkotta Husvagn-Svensson i Lidköping. Läs
den gärna och det vore jätteschyst om du ville länka till
den så att fler hittar dit. Mvh
Viktor |
- Viktor
hemsida
- 2007-jul-25 05.10
Viktor:
Hejsan! Har nu läst din blogg
och om dina problem. Självklart ställer jag upp med att
hjälpa till med att dels upplysa om och dels motarbeta
oseriösa företag. De har inget inom marknaden att göra. Jag
har länkat till din blogg: Bojkotta Husvagn-Svensson i
Jönköping |
-
Nisse
- 2007-jul-25 07.23
| Tack så mycket! :) Jag har länkat
tillbaka hit nu. |
- Viktor
- 2007-jul-27 17.10
Torsdag 070719 Löderups Strandbads camping
(150 SEK / natt).
Efter en väldigt god
frukost, på slottet Kronovall, så checkade vi ut och åkte gemensamt
till Nationalparken Stenshuvud. Jag ville dit av två orsaker, den
ena var att jag hade tagit med mig uppgifter för att leta upp en
geocache (GPS-gömma) och det andra var att just Stenshuvud var en av
lokalerna för vår numer sällsynta Hasselsnok.
Fruarna gav
sig iväg i en farlig fart, åt fel håll. Vi kom ikapp dem nere vid
stranden. De hade då hunnit lura i två MC-människor att de visst var
på Stenshuvud. Visserligen var de inom Stenshuvuds Nationalpark men
inte ”på” Stenshuvud. Stenshuvud är en höjd med tre utsiktsplatser
(en mot norr, en åt öster och en åt söder).
Jag fann ingen
Hasselsnok :-((. Däremot fann vi geocachen (GPS-gömman).
Efter en svettig vandring kring och på Stenshuvud åkte vi
ned till hamnen i Kivik. Där letade vi upp en restaurant med den
dyraste buffén jag någonsin ätit, 245 SEK per person. Visst det var
jättegott med havets läckerheter men priset?
Jag och Hr M
gjorde sällskap till ett café (vandrarhemmet) medan fruarna
botaniserade i hamnens hantverksbutiker.
Efter fikat
skiljdes vi åt.
Jag ville söderut och slå upp tältet på
någon strandcamping. Efter en del letande så kom vi till slut till
Löderups Strandbads camping.
På campingen strax norr om
Simrishamn var tältare förvisade till andra sidan huvudvägen –
Dåligt! På campingen vid Borrby Strandbad var det endast tältplatser
på små ”öar” där det inte gick att ställa husvagnar eller husbilar –
Dåligt!
Här på Löderups Strandbads camping har de en märklig
ordning. Man får liksom sätta upp tält lite hur som helst och var
som helst. Så vi fick gå och leta upp en plats där vi kunde klämma
in tältet (framför en tysk husbil och väldigt nära toaletterna).
Efter att vi satt upp tältet gick vi till receptionen och
meddelade att vi hittat en plast. När vi frågade om utcheckning fick
vi veta att de inte hade någon tidpunkt för detta. De räknade
övernattningar och ville vi ha tältet kvar till sena eftermiddagen
så var det inga problem.
Sedan var det dags för ett
kvällsbad. Jag badade, hustrun tittade på och fotograferade, på min
begäran. Det är svinkallt i vattnet och varning för
undervattensströmmar – hindrar inte mig, jag badade ändå.
Nästa aktivitet var en cykeltur till något matställe, då jag
var hungrig. Vi cyklade en bit västerut utmed stranden och kom till
en Pizzeria. Vi satte oss vid ett bord, ute, det var rätt så mycket
folk. Vi väntade en bra stund. Serveringspersonalen kom med dryck
och mat till de övriga men verkade inte lägga märke till oss? Jag
gick då in och frågade hur det fungerade, beställde man över disk
eller var det servering? Det var servering och en tjej kom med
menyer. Sedan väntade vi och väntade…
Vi gav upp och lämnade
stället. Klockan var ändå sent så det var inte lämpligt att äta. Vi
cyklade vidare på lite upptäcktsfärd. Det gick inte att cykla så
värst långt, utmed stranden, så vi vände. Efter ett tag var vi
tillbaka till Pizzerian och vi såg då att menyerna låg kvar på
bordet som vi lämnat dem. Serveringspersonalen hade alltså inte
bemödat sig med att komma ut. Tur att vi gick. Det började bli lite
kallt om näsan. Havet kyler.
Jag sitter i bilen och skriver
på den bärbara datorn. Nu ska jag göra natten.
09.27
Onsdag 070718 Kronovall Slott, Vita Villan
(Fågeltofta)
(1195 SEK / person / natt. Då ingår
Champagnerundvandring med provsmakning + middag (Italiensk
förrättsbuffé, huvudrätt (lammgryta), flera efterrätter och så var
det fri mängd vin av olika sorter.) Vi lämnade Onsala efter
en god frukost tillsammans med M&M. I två bilar samåkte vi sedan
söderut på E6 och i Laholm svängde vi av mot Hässleholm och sedan
mot Kristianstad, därifrån väg 19 mot Ystad, men vi svängde vänster
vid Fågeltofta in mot Kronovalls slott. Vi stannade för
lunch vid Laholms Golfklubb. Väl vid slottet fick vi
nycklarna till rummen. Hustrun och jag fick ett rum benämnt
”CHIANTI” (en vinsort) och rummet låg i en byggnad de kallade Vita
Villa. Enligt uppgift kallas detta annex. Det gör det inte i min
värld. Annex är byggnader som är uppförda i omedelbar närhet till
huvudbyggnaden, ett slott eller en herrgård. Vita Villan var en
byggnad som låg ca 3 minuters promenad från själva slottet.
När vi kom till rummet fick vi inte tillgång till det, de
städade(?). Så vi fick vänta. Det var inte WC och dusch på
rummet utan de delades med andra gäster på samma plan ( väldigt
”B”). Av en tillfällighet läste Fru M på en
aktivitetskalender att Kiviks markand avslutades denna dag kl 18:00.
Attans! Vi hade planerat att göra morgondagen, på marknaden. Nu blev
det snabbt andra planer. Vi kollade våra hålltider och kom fram till
att vi skulle kunna hinna med ett snabbt besök. Hr M körde. Vid
marknaden fick vi betala 40 SEK i P-avgift fastän det bara var ca 2
timmar kvar på marknadens öppettid. Vi strosade runt lite.
Hustrun köpte en rosa väska med Snobben på, M&M blev med
trädgårdshandskar. Hustrun ville sedan ha Toblerone varför vi gick
till ett lotterihjul som hade dito. Alla satsade 10 SEK var och jag
vann? 2 Kg Toblerone. Där ser man, märkligt. Tillbaka till
Kronovall Slott och rummet i Vita Villan. När vi vek undan
sängöverkastet så visade det sig att det var nedkletat med något
brunt som såg äckligt ut. (Personalen menade att det var choklad men
jag tycket det såg ut som något annat…) Jag gick till den
s.k. receptionen (det fanns ingen, receptionen bestod i en klocka på
ett bord i slottets hall) och klagade. Jag ville att de kom med rena
sängkläder och att de bäddade om och så sa jag att jag förväntade
mig någon form av kompensation. Efter en stund kom de med en
flaska champagne (Åkessons Mousserande Vin). Den delade vi snabbt
med M&M. Kl. 18:00 var det samling i slottets hall. Där
fick vi en liten info om slottet och så fick vi smaka på Åkessons
Mousserande Vin (en sådan flaska som vi redan klämt i oss). Därefter
blev det vandring ned till Åkessons vinkällare, där fick vi smaka på
champagnen Anders, också gott. Efter en genomgång av hur man
tillverkar champagne gick vi tillbaka till slottet och där
avslutades champagneprovsmakningen med Amadeus. Därefter var
det dags för middagen. Vi fick en Italiensk förrättsbuffé med massor
med rätter och till det en massa olika sorters vin som anpassades
efter tycke och smak av en duktig vinkännare (tror jag). Till
huvudrätt fick vi lammgryta (och bara det(?), inget till), mera vin.
Efter det flera efterrätter och ännu mera vin, för de som ville det.
Jag valde att hålla mig till bubbelvatten. Och så avslutade vi med
kaffe respektive Te vilken avnjöts i ett svalare rum i slottet. I
det tjusiga rum vi satt och åt i var det väldigt varmt.
M&M hade bokat för två nätter och de bestämde sig nu för
att försöka avboka den andra natten. Herr M drog till med en
olyckshändelse. Bäst Hr M står där och beklagar sig över denna
olycka så kikar Fru M fram lite försiktigt och frågar om hon kan få
det där receptet på bröd som hon frågade om tidigare (hon hade inte
riktigt uppfattat vad Hr M egentligen pratade om). Denna märkliga
begäran tolkades som att hon dels var i chock och dels höggradigt
berusad varför personen föreslår att de ska beställa en taxi. Vid
det här laget hade Hr M försökt gömma sig. Den lilla händelsen höjde
stämningen kraftigt i vårt lilla sällskap. Vi drog oss
tillbaka till våra rum. Efter att ha haft ihjäl en fluga och en
mygga gick det riktigt bra att sova. 09.23
kommentarer
| Fy, fy! Inte ljuga på detta vis.
|
- Matildas
fikarum e-post hemsida
- 2007-jul-22 08.45
- Nisse
- 2007-jul-22 15.19
Tisdag 070717 M&M Gottskär, Onsala
Hos goda vänner.
Natten på campingen vid
Marstrand var mycket varmare än föregående.
På kvällen innan
gjorde vi som så att vi packade in allt som vi inte behövde i bilen.
Vi vädrade nämligen regn. Värderprogrammen var inte riktigt överens,
antingen skulle regn komma under natten, under morgonen eller fram
på förmiddagen.
Vid ett av mina toalettbesök, tidigt på
morgonen, så hörde jag svagt åskan och molnen såg oroväckande
regntunga ut så jag meddelade hustrun om att det kanske var idé att
packa ihop tältet. Vi satte igång, när vi endast hade själva
yttertältet kvar så började det regna. Hade vi fått bara 5 minuter
till så…
Vi fick lägga det blöta tältet i en separat (stor)
plastpåse. Och när vi väl hade fått in grejorna i bilen ja då
slutade det regna.
Efter packningen gick vi till campingens
kök och gjorde i ordning frukost.
Vi konfererade en stund om
vad vi ville göra, det landade i att vi åkte in till Kungälv. Vi
letade upp turistinformationen. Det lyckades vi inte riktigt med.
Turistinformationen var nedlagd? Tidigare låg den vid fästningen, nu
hade Hotellet Fars Hatt och dess reception tagit över den
funktionen. Tydligen ser sig inte Kungälv som en turiststad.
Märkligt just med tanke på fästningen.
Eftersom vi var ute
efter en promenad gärna i något naturreservat så hittade jag
information om det på en informationstavla. Vi åkte upptill
Fontinskogen.
Där var det fint. Vid motionsanläggningen låg
en damm, stor som en sjö, och den var täckt med näckrosor. Vi tog
det korta (röda) spåret då regnet hängde i luften. Det kom några små
skvätt men det blev inget mer.
Efter promenaden åkte vi ned
till vandrarhemmet vid fästningen och intog en fika.
IKEA
fick bli nästa anhalt, jag ville ha handdukar. När vi går där och
studerar alla möbler och dylikt så ringer mobilen. Det är M som
meddelar att nu är lunchen klar och vi är välkomna. Relativt snabbt
avslutar vi besöket och kör ned mot Onsala, via E6 och
Tingstadstunneln. Där var det köer så det tog ett tag innan vi kom
igenom Göteborg.
Att få träffa M&M är alltid lika
trevligt. De hade gjort en del förändringar i sin trädgård och det
såg riktigt bra ut.
Vi fick jättegod mat och det blev mera
god mat senare, från grillen. I morgon, till morgonen ska vi åka
söderut, mot Skåne och Kronovalls slott.
09.17
Måndag 070716 Marstrands Familjecamping
En natt avklarad i det nya tältet. Det
var kallt och jag hade problem med att få ordning på sovtäcke och
sovsäck. Hustrun tog sig till campingbutiken och kom
tillbaka med lite nybakat morgonbröd. Vi värmde vatten och vispade
välling. Efter frukosten laddade vi cyklarna och rullade ned
till hamnen och färjan över till Marstrand. Biljetterna kostade 20
SEK per vuxen. Först sökte vi upp turistinformationen och
frågade efter biblioteket. Jag ville ut på nätet och kolla om det
fans några s.k. geocachar (GPS-gömmor) på ön. Och så ville vi ha
rekommendationer på bra matställen. Vart biblioteket låg det fick vi
veta men inte info om några bra matställen. Det fick de inte ge.
Utanför turistinformationen fanns uppställt en massa skyltar
som gjorde reklam för matställen och vad de hade att erbjuda. Vi
fastnade för Grannens, de hade brunchbuffé (11:00-15:00) för 148
SEK. Först angrep vi dock Apoteket. Jag ville ha
solskyddsfaktorer. Det blev en flaska med skyddsfaktor 25 för 139
SEK. Därefter kollade vi upp biblioteket, det öppnade först 11:00.
Vi cyklade då ned till kajen utanför Båtellet och satte oss där och
tittade på vattnet. Upp igen till biblioteket. Där på dörren står
det att biblioteket endast har öppet på tisdagar och torsdagar? Det
kunde de väl ha upplyst om på turistinformationen. Nu hade vi dock
tur igen, där var en grabb som städade och han sa att vi kunde få
använda en biblioteksdator medan han städade klart. Kanon! Jag satte
på datorn och fick sedan vänta i upplevda evigheter – det var en
gammal PC. Jag loggade in på geocaching.com och kom till
slut fram och kom åt uppgifter som visade att det skulle finnas två
gömmor på Marstrandsön. Jag skrev ned koordinaterna och tittade
snabbt på bilder och läste ledtrådar. Vi tackade grabben för
vänligheten (ja vi stängde av datorn). Nu började det
faktiskt suga lite i magen och vi kom fram till att det nog var läge
för att pressa ned lite brunchbuffé. Så vi cyklade upp och ned för
kullerstensbeklädda gator till Grannens. Betalade och så fick vi var
sin tallrik att fylla allehanda läckerheter på. Kan meddela att det
hela smakade utmärkt! Jag matade sedan in koordinaterna på GPS’en.
Vi cyklade vidare och valde vägen söderut utmed kajen och
förbi barnbadet och en massa badande och solbadande människor. När
vi inte kunde cykla mer så parkerade vi cyklarna vid en stolpe och
vandrade iväg på en av många promenadstigar. Jag satte på GPS’en.
Den pekade rakt ut mot Kattegatt och troligtvis vidare ut över
Atlanten (på andra sidan GB). Det visade sig att jag missat att på
den öst/västliga koordinaten ändra standard, väst, till öst. När det
var gjort så visade GPS’en på en mer rimlig riktning. Vi följde dock
strandpromenaden på öns sydvästra sida och en bit efter nakenbaden
gick vi rakt norrut och upp på en höjd. GPS’en pekade på en plats
där det satt 3 personer. Rackarns, en av de kul grejerna med
geocaching är att det bara är de invigda som ska känna till var
gömmorna finns. Man ska alltså inte öppet visa att man letar och
därmed avslöja gömmor för andra. Efter lite noggrannare undersökning
som jag gjorde med kameran i hand och letade som om jag sökte
småkryp att fotografera fann jag gömman och den låg ca 5 meter från
de tre personerna men de satt och tittade rakt på den. Jag gjorde så
att jag låtsades ha hittat något att fotografera och lyckade på så
sätt skymma med kroppen när jag tog fram plastbehållaren.
Jag smög sedan iväg till en soffa där hustrun satt och
väntade. Skrev i loggen. Sedan lyckades jag med det märkliga att få
tillbaka plastlådan i gömmstället utan att de som satt och tittade
på fattade vad det handlade om. Vi letade sedan upp en stig
som ledde tillbaka mot samhället och Carlstens Fästning. Där
någonstans skulle det finnas en gömma till – bra sätt att få en
rejäl promenad på. Stigarna på Marstrandsön och speciellt de som går
i den s.k. Trollskogen är sannerligen nästan lite magiska.
Vi hittade den vid fästningen också. Nu var vi ordentligt
varma så nu lockade ett bad. Vi letade oss tillbaka till cyklarna
och där strax intill fanns en utmärkt plats att gå ned i det salta
havsvattnet. Det får nog definieras som lite kallt. Men det gav sig.
Det var i alla fall skönt att bli avsvalkad. Tillbaka till
staden och kajen. Vi köpte bubbelvatten och var sin glass. Därefter
ville hustrun kika i affärer. Jag valde att ta mig upp till
fästningen och med kameran i hand smyga omkring och leta småvilt på
marken. Fann inte mycket – en Kaja. Däremot blev det rätt så bra
bilder på en av fästningens murar. Återförenades med
hustrun. Vi vilade lite vid ett bord sedan tog vi våra cyklar och
gick på färjan för transport tillbaka till Koön och vidare till
campingen. Vi försökte hitta samma väg tillbaka. Det
resulterade i att vi kom fram till Marstrands motsvarighet till
vattentorn. Men vi hittade allt rätt till slut. Det börjar samla sig
lite mörka moln på himlen. En väderrapportör, på TV:n, menar
att regnet inte kommer förrän till morgonen, en annan menar att det
kommer in under natten. Vi får se om vi får packa ned ett blött tält
i en plastpåse. Kan ju vara bra om det regnar på tältet så får vi
veta hur det fungerar i regn också. 09.14
kommentarer
| Det var en märklig turistinformation.
Varför får de inte upplysa om
matställen? |
-
Matildas fikarum e-post hemsida
- 2007-jul-22 08.40
Matilda:
De menade att det då kunde
ske någon form av favorisering och vad vet jag,
mutor?
Jag undrade om de varnar för riktigt dåliga
ställen, inte det heller. |
- Nisse
- 2007-jul-22 14.01
Ha, ha, herre jestanes vad sjukt. I
Sverige är man så rädd för mutor att turistinformationen
inte ens får tala om var man kan äta.
Dagens skratt fick
jag åt det här! |
- Matildas fikarum e-post hemsida
- 2007-jul-23 08.49
Söndag 070715 Marstrands Familjecamping
200 SEK per natt.
Vi hade bestämt att vi
skulle åka ut och tälta. Vädret såg lovande ut. Campinggrejorna
packade vi ju igår. Vi tog det lugnt. Man ska inte stressa på
semestern.
Ca. 11:00 var väl bilen packad och klar. Cyklarna
surrade bak på cykelhållaren. Det är märkligt hur två personer kan
fylla upp en stor bil.
Först tog vi vägen om biblioteket i
Trollhättan. Jag hade två böcker som skulle lämnas in. Man får inte
låna om hur mycket som helst.
Strax innan Lilla Edet
bestämde vi oss för att åka till Marstrand. Valet stod mellan en
camping vid Stenungsund (där vi inte varit tidigare) och campingen
vid Marstrand (där vi varit tidigare).
Vädret var väl sådär,
rätt så mulet, en och annan regndroppe och så blåste det som attan.
Vi stannade i Nödinge och tankade bilen och oss själva.
Svängde av från E45 i Bohus, över Göta Älv, en liten bit
norrut på E6:an sedan avfart mot Marstrand.
Vädret blev
bättre och bättre. När vi var ute nästan vid Marstrand var det
molnfritt, men blåsigt. Vi kollade upp campingen. Det var rätt så
fuktigt på marken, men inte blött. Vinden var överkomlig så vi slog
till. Det här är första natten i tältet. Vi köpte det 2006 men det
kom aldrig till användning, det året?
Det gick bra att sätta
upp tältet, ett stort ett. Man kan gå in i det upprätt, även om man
är 180 cm. Och så har det ett sort förtält och en tvådelad
sovavdelning.
När tältet var uppe var det dags för lite vila
i solen och lite dryck. Vi hade med oss en ny klotgrill som vi tänkt
testa. Det var bara det att den skulle ju skruvas ihop och vi hade
inga verktyg med oss. Visst, man kan låna verktyg men vi vill inte
köra omkring med hopmonterad trebent klotgrill. Det fick vara. Jag
knallade bort till campingbutiken oh köpte en engångsgrill. Hustrun
fick sedan åka dit och köpa tändstickor.
Vi packade med oss
dryck, korv och korvbröd, senap och ketchup (från MacDonalds) och så
cyklade vi ned till stranden. Satte engångsgrillen på en garanterat
eldspridningsfri plats och tände på. Väntade tålmodigt som man ska.
Det var gott med grillad korv och bröd och så sitta och titta på
vattnet. Och ett och annat badande barn?
Efter strandbesöket
promenerade vi ned till Marstrands östra del, Koön. Satte oss på en
bänk och tittade på alla fritidsbåtar varav en del skulle kosta mig
många årslöner.
Kl 21:00 knoppade vi in, i tältet, lite
kyligt var det.
09.08
2007-jul-15
Söndag
Nu åker vi strax ut och sätter upp tältet, någon
stans. Vi får se om vi blåser bort. 09.33
kommentarer
ja, den blåsten var inte att leka med.
kan se det framför mig vilken brottningsmatch det måste ha
varit för att få upp ett tält.
Ha det
gott |
- mia
-
2007-jul-17 05.56
mia:
Hej! Det var inte så farligt.
Campingen låg relativt i lä. Vi har varit med om
värre. |
- Nisse
- 2007-jul-22 04.09
2007-jul-14
Lördag
Idag blev det mer aktivitet. Hustrun(?) bestämde
att vi skulle städa förrådet. Det där är riktigt ökentråkigt.
Vi åkte sedan till P&M’s husbygge och visade upp vad
ville göra oss av med. Där blev vi av med en hel del.
Nästa
anhalt var återvinningscentralen i Trollhättan.
Nu har vi
bara en liten hög kvar av grejer som vi vill bli av med, de ska
lämnas till Erikshjälpen vid första bästa tillfälle.
Hustrun
åkte och blockade jordgubbar. Min nacke fixar inte den typen av
övning.
Jag somnade och vaknade inte förrän hon kom hem.
Fick då veta att det ösregnat på henne hela tiden.
Det var
gött med nyplockade jordgubbar och vispgrädde. Fast jordgubbarna var
ganska vattensjuka.
22.47
2007-jul-13
Fredag
Slö dag. Vi åkte till mor&far och
fotograferade deras nyklippta katt. Hon hade så mycket tovor i
pälsen så det var enda sättet. Hon såg rätt så lustig ut. Huvudet,
svansen och benen var som vanligt, resten var kortklippt. Men hon
var himla mjuk och go att klappa.
Sedan tog vid med
mor&far till Pannkaksgrädderiet i Björnerud, väster om
Frändefors. Efter det skulle vi åka till Sunnanå hamn och titta. Men
vi hittade inte dit? Vi hamnade i Dalbergså. Men där var
jättetrevlig där, solen sken och så fikade vi. Vi frågade också var
vi kunde hitta Sunnanå. Norr om Mellerud, jag var inne på det men
jag röstades ned, det är sant.
Resterande tid av dagen
verkar gå i slöhetens tecken den med.
19.48
2007-jul-12
Torsdag
En stund efter klockan åtta, på morgonen somnade
Tessie in, hon fick sitt favoritmjukisdjur ”kotten” med sig.
Det är vid sådana tillfällen man säger till sig själv, eller
frågar sig själv av vilken anledning man egentligen skaffar husdjur.
Vi har ägnat en stor del av dagen till att plocka i ordning.
Samlat ihop hundens alla grejer. Två bärkassar mjukisdjur och andra
leksaker fick grannen och deras tre hundar. Dammsugit och
torkat golv. Gravöl med choklad från medkännande nybliven
valpägare, kan det va’ något? 20.11
kommentarer
Hej!
Det var riktigt sorgligt att läsa
om Tessie.
Kram!
Linda &
Othello |
- Inget
namn
- 2007-jul-12 18.40
Linda & Othello:
Ja, det är
jättetråkigt. Hoppas att Ni och Othello har det
bra. |
- Nisse
- 2007-jul-13 04.20
Nä, vad sorgligt! Men bättre det än att
hon skulle lida. Åh, vad svårt att ta sånt beslut.
Stor
tröstekram |
-
Matildas fikarum e-post hemsida
- 2007-jul-13 10.18
Matilda:
Tack för kramen. Och det är
så sant det du skriver. |
- Nisse
- 2007-jul-13 14.51
Onsdag 2007-07-11 (fortfarande hemma)
Tung dag. Den började med att vi tog beslutet
att avliva vår hund Tessie. Främst beroende på den ökande
oprovocerade aggressiviteten (mest mot hundar men även mot människor
(ologiskt val av individer, logiska val om man är hund kan vara alla
typer av människor som hunden anser avviker från vad den anser vara
normalt) men också krånglande analsäckar, svårläkta sår och då en
till 95% utslagen bukspottskörtel. Vi fick tid till
veterinären i morgon kl 8:00. Vi har verkligen försökt se
till att hon får trevliga sista timmar. Inom rimliga gränser har hon
bara fått göra sådant som vi vet att hon tycker är kul. En
del av dagen tillbringade vi i tvättstugan – semestertvätten.
Avslutade dagen med att titta på en film, på TV. Sedan gick
jag ut med hunden (vilket då blev den sista kvällspromenaden).
Hela dagen har det snurrat tankar om att nu är det sista med
det och det – jobbigt. Men hunden verkar i alla fall ha kul och det
är prioritet ett. 11.33
kommentarer
Deltar i sorgen med en
tår.
Kram |
- Gunveig
- 2007-jul-12 12.52
Gunveig:
Tack, kära
du.
Kramar! |
-
Nisse
- 2007-jul-12 15.13
2007-jul-10
Tisdag 070710 Vänersborg (Sverige)
Hemma. Får nog säga att jag sällan har
uppskattat att komma hem till Sverige så mycket som jag gjort denna
gång. Våra småvägar, jämfört med England, är rena rama
motorvägarna. Vår generella rumsstandard på hotell är snudd på
lyx, i jämförelse. Och jag vill nog påstå att vi generellt har
ett snällare bilbeteende än vad engelsmännen har. Och då menar jag
beteendet i hur man framför sin bil – vårdslöst och med mycket små
marginaler. Förarna är dock, i regel, trevligare till sinnet än vad
medelsvensson i Sverige är. Våran allemansrätt – är oslagbar.
Vår matvariation, och då tänker jag specifikt på grönsaker
(okokta), är i jämförelse mycket mera omfattande. Engelsmännen
kokar, steker eller syltar (pickled) dem. Sista natten i
England blev sannerligen en riktig finalupplevelse. Jag nämnde i
gårdagens anteckningar att rummet var varmt, luktade gammal nikotin.
Och att det var totalt oisolerat från gatuljud och tågljud. Nämnde
jag att väggarna var kalla? Grannarna på ömse sidor ansåg också att
högsta volym på TV’n var en viktig trivselfaktor. Det där tåget,
var ett snabbtåg som dundrande susade förbi var 10-20 minut.
Jag vet inte hur vi bar oss åt men vi lyckades väl slumra in
lite (jag vände mig i sängen så jag fick huvudet in mot rummet). När
vi precis håller på att somna in, trotts allt j-a oväsen, då sätter
det igång att tjuta något så ini h-e! Totalt förvirrade stuttsar
hustrun och jag upp och ställer oss och stirrar ned i ett hörn av
rummet. Det vrålhöga ljudet kommer från någonstans vid golvet? Vi
konstaterade snabbt att det måste vara brandlarmet. Efter en liten
stund slutade det? Hustrun klädde på sig för att gå ut och kolla vad
det kunde ha varit. Jag började plocka ihop våra grejor. Det märktes
inget? Inte ett liv. Inte mer än att en brandpanel visade via några
lampor att något var aktiverat. Tydligen hade någon rökt på rummet –
där man inte skulle röka. Och så verkade det som om personalen
därmed helt enkelt stängt av brandlarmet. Sover man tryggt
då? Vi somnade i alla fall – efter ett tag. Och det verkade
faktiskt som om tågen slutade gå vid en viss tid och biltrafiken
tunnade ut och grannarna somnade visst, med avstängs TV.
Lite smålömsk var jag dock i morse. Och det var tur att
ingen av personalen frågade hur vi hade sovit – de visade sig
faktiskt inte. Den enda vi träffade var en liten tös som skötte
frukosten. Och henne passade vi oss för att fråga för mycket. Hon
verkade vara rädd för sin egen röst (så fort hon sa något, ohörbart,
ryggade hon till och såg lite förskrämd ut). Vi åt vår kontinentala
frukost kanske snabbare än vad vi var medvetna om. Det kändes liksom
angeläget att komma ifrån det här stället så länge vi fortfarande
var hela, både fysiskt och psykiskt. Eftersom vägen till
hotellet krånglade igår valde vi idag att ta vägen söderut, från
Harlow, till påfart 7 och M11. Och sedan köra norrut mot avfart 8
och Standsted Flygplats. Innan den avfarten (8) var det en
s.k. service. Vi åkte av där och tankade, två gånger. Första gången
fylldes inte tanken och vi upptäckte inte det förrän vi var nästan
ut i motorvägsrondellerna. Tillbaka igen. Här passade vi också på
att städa ur bilen från skräp och packa om lite så att vikten blev
någorlunda fördelad. Därefter hittade vi vägen fram till där
vi skulle ställa tillbaka bilen. Det visade sig att jag givetvis
missat platsen där man skulle ställa uthyrda bilar så jag fick
flytta den. Bilen blev godkänd och vi fick ett kvitto som
visade att vi skulle betala ett antal pund extra för de 4 extra
dagarna som vi förlängde hyrtiden med. In till terminalen.
Nästa punkt på schemat var att försöka avboka tågbiljetten från
London till Standsted. Det enda besked vi fick var att det får vi
göra själva via internet. Snabbt kollade vi hur många dagar vi
egentligen hade på oss, 6 dagar var det kvar på den eventuella
ångertiden. Det där var lite oklart. Men vi stoppade undan dessa
papper för åtgärd när vi kom hem. [Har nu skickad ett mejl till en
speciell mejladress och bett dem avbeställa.] Bort och kolla
växlingskontor och var vi skulle checka in. Det fanns växelkontor
innanför säkerhetszonen och mat. Vi ställde oss i kön för
incheckning. Fick till slut våra boardingcard. Vår sammanlagda vikt
på incheckad bagage var 30,7 kg (godkändes). Och vi som trodde vi
hade mindre med oss från England än till? Vi gick raka vägen
till säkerhetskontrollen och även där blev vi godkända. Precis när
vi kommit igenom så upptäckte hustrun att hon tappat boardingkortet.
Till detta hör att normalt sett så brukar hustrun tjata på mig om
att jag ska hålla reda på mina papper och då t.ex. ett boardingkort.
Och så hade hon nu slarvat bort ett, ja, ja… Vi letade lite,
säkerhetsvakterna letade lite. Sedan gick vi till en information och
fick det lugnande beskedet att det ordnar sig, det händer hela
tiden. Vi finns ju i datorerna. Det var bara att påpeka för
gatepersonalen att vi hade tappat ett boardingcard. Vi åt
lite, sedan växlade vi £ till SEK. Vi skulle till gate 34.
Ett litet automattåg tog oss dit. Vi gick först och pratade med
gatepersonalen om vårt (hustruns) förlorade boardingcard. Jodå det
skulle ordna sig, vi fanns ju med bägge två i datorn. Vi hamnade
därmed riktigt bra i kön. Då tänkte vi att det kunde ju bli trevligt
att faktiskt få välja platser. När vi väntat ett bra tag så
fick vi meddelandet att det hela var försenat en timma. Då sjönk vi
ned på golvet och intog en mer avslappad position. När det
var kanske 10 minuter kvar på den timman så meddelar gatepersonalen
att vi ska flytta till gate 38. Och den låg bakom oss. Folk rusade
dit och effekten blev att vi nu hamnade sist i den kön – j-a skit!
Vi tog det med ro, vi gick och satte oss i ett par fåtöljer
så fick de andra köa bäst de ville. När kön började röra på
sig efter att de öppnat gaten så köade vi också. Hustrun fick en
lapp med nummer 40 på – det skulle räcka sa hon. När vi kom
på planet höll flygvärdinnan på att få hjärnstörtning. Du måste ha
ett boardingcard förklarade hon envetet. Vi har tappat det svarade
vi. Och så visade vi den vita lappen med nummer ”40” på och
förklarade att denna fick av gatepersonalen. ”No, no, You must have
a boardingcard.”, sa hon lite lätt hysteriskt och slet tag i mitt
för att visa hustrun vad det var hon måste ha. Jag ryckte tillbaka
det och fortsatte med att vi hade ju tappat det och fått information
om att det skulle räcka med att visa upp lappen med, antagligen,
boardingnumret (jag hade 39). Till slut gav hon med sig. Vi fick gå
och sätta oss men hustrun måste tala om vart hon satte sig för
cabinpersonalen ville kolla upp detta närmre. Och efter att ha visat
dem bekräftelsen på vår betalning med referensnummer m.m. så ansågs
det vara OK. Jag undrar, ska det vara möjligt att komma så
långt som upp i planet utan att åtminstone vid ett tillfälle ha fått
ett boardingcard? Vi klämde ned oss i ett par
flygplansstolar, planet lyfte och landade å Göteborg City Airport ca
16:00 (Svensk tid). Vi fick vårt bagage. Drog iväg till
flygplatsrestauranten, beställde mat och åt. Sonen skulle komma ca
17:30 och hämta oss. Och det gjorde han. Efter att ha
stannat i Nödinge och hakat upp avgasröret (hade hoppat ur ett
upphängningsfäste) så kom vi så till slut hem. Och nu är vi hemma.
Hunden har inte försökt nafsa bort några fler öron fick vi
veta. Vi får ta och kontakta hundägarna till den stackars hunden med
en nu saknad bit av ett öra. Här regnar det – det är vi vana
med. Fast det skiljer sig lite, i England, liksom regnet kommer och
går, i skurar. Här verkar det regna liksom mer ihållande på ett
envetet sätt. 23.44
kommentarer
- Matildas
fikarum e-post hemsida
- 2007-jul-11 08.02
Matilda:
Tackar! Läste lite på din
blogg. Livet verkar rulla på... |
- Nisse
- 2007-jul-11 09.52
Måndag 070709 The Oasis Hotel, Harlow
(England)
Sista natten i England (£50).
Gick upp
som vanligt kl 07:00. Frukost var beställd till 8am. När klockan var
8:05am började vi undra om det skett någon kommunikationsmiss. Men
efter en liten stund så rasslade det till. Det visade sig att
B&B-frun hade missat lite i matplaneringen så hon hade fått ge
sig iväg för att handla lite mer frukost.
Vi fick får
frukost och hustrun lovade sig själv att detta var hennes sista:
”Full English Breakfast”. Jag däremot kommer nog att försöka
fortsätta med något liknade hemma. Min mage har mått bra av den
typen av frukost och så tror jag att jag gått ned i vikt, vi får se
vad vågen hemma säger, på onsdag morgon.
Upp på rummet,
efter frukosten och backade ihop. Vi gick ned och lämnade nyckeln.
B&B-frun fick öppna för oss och rätt som det var tog hon fram en
liten presentpåse (jag hade noterat att hon smusslat med den där,
men jag trodde det var sopor(?)). Presentpåsen ger hon till hustrun
med orden: ”From Me to You” och så får hustrun en kram och en puss
på kinden. Överväldigade och något omtumlade lämnar vi
B&B-boendet. Det visar sig att presentpåsen innehåller DVD’n
”Pride and Prejudice”, engelsk version. Igår morse pratade vi om
just den filmen och om att vi varit till Lyme Hall. Och hon hade
tydligen en mycket trevlig stund.
Nu gäller det att klura ut
den korrekta adressen så vi kan skicka ett tackkort.
Vi
styrde bilen till Sherwood Forest Visitor Centre och Sherwood Forest
Country Park. Döm om vår förvåning när det visade sig vara gratis
parkering på vardagar. Visitor Centret var inte öppet, vi var lite
tidiga. De öppnade 10:00. Vi spenderade den tiden med att gå ett
kortare markerat spår i Ekskogen. Den ledde oss till: ”The Old Oak”.
Det var tydligen en jättegammal Ek. Den hade stöttor av järnstolpar
och på vissa ställen hade täckt de större sprickor med tjärpapp.
Löven såg också lite mer anstränga ut och de gick lite i gult.
Jämförde man med unga ekar bredvid så såg man skillnaden, deras löv
var kraftiga, fylliga och mer intensivt mörkgröna.
På
tillbakavägen fotograferade vi en Ekorre. Den såg betydligt friskare
ut än den vi tittade på igår, vid Sherwood Pines Forest Park.
Efter vandringen var vi tillbaka till Visitor Centret. Där
gick jag in till Shopen och hittade en grej som man kan montera
längst ned på egentillverkade vandringspinnar. Jag har ett gäng
råmaterial liggande hemma som legat på tork, i garaget, sedan 2002.
Olika träslag. En av dem kommer att bli en vandringspinne och på den
ska jag sätta alla min inhandlade ”dekaler” från Skottland och
England och om jag inte minns fel från några platser i Sverige
också. Och längst ned på denna pinne ska jag då montera denna nu
inköpta gummifot (55p).
De hade en butik till. I den köpte
jag en T-skirt (£6.95) och en dekal (99p) att sätta på den nu
hypotetiska (sannolika) vandringspinnen.
Nu var det dags att
börja resan ned mot Standsted och sista övernattningen i Harlow. Vi
hade tagit reda på att den bästa tiden att färdas söderut på M11 var
mellan 10 och 16.
Vi körde A6075-A1(mot
Newark)-A1(M)-A14(mot Cambridge).
Vid Fenstanton, efter
Huntingdon, fanns ett “Little Chef”. Jag hade bestämt att ett sådant
skulle vi testa innan vi lämnade England. Det var ingen positiv
upplevelse. Det var väldigt ”B” men vi åt där i alla fall. Första
och sista gången.
Ut på A14 igen. Vi tog där avfart 14 och
väg A1307 in till centrala Cambridge. Parkerade bilen (£2). Gick in
till centrum, över en bro (River Cam) Där vid flodkanten hade de
Gondoler och överallt blev man antastad av ungdomar som ville sälja
gondolturer, £12 för 45 minuter. Inget för oss. Vi ville ha fatt i
en turistinformation för att få veta vad man mer kunde göra (eller
skulle göra) i Cambridge.
Personalen i turistinformationen
tycket att vi kunde åka guidebuss (£10) eller ta en gondoltur. Eller
besöka ”The King´s College” och kyrkan ”The Great St Mary’s”. Vi
köpte en citymap för 20p. Och så letade vi upp en toalett.
Nästa anhalt blev en gräsplätt där vi konfererade om vad vi
ville göra. Det blev lite vandra runt i centrum. Tittade utanpå
King´s College och så gick vi in i Great St Mary’s kyrka.
Cambridge var en trevlig stad så vi bestämde oss för att
dröja kvar. Till bilen och matade på med en ny parkeringsperiod
(£2). Tillbaka till centrum. Vandrade lite utmed floden; River Cam.
Gick tillbaka och fastnade för ett Café där vi kunde sitta och titta
på folk och ungdomarna som försökte (framgångsrikt(?)) kränga
gondolturer.
Det började dra ihop sig med mörka moln på
himlen och det var väl ca 30 minuter kvar av parkeringstiden. Vi tog
en sväng till i centrum. Var in till en livsmedelsbutik och köpte
ett par burkar Red Bull.
På våg till bilen gick jag nära
trottoarkanten en buss kom och dess vänstra sidospegel touchade till
mig lätt på sidan av huvudet över örat. Bussen stannade framme vid
hållplatsen. Jag gick dit och upplyste chauffören om att han
träffade mig i huvudet med sidospegeln. ”Di’d it?”, var det svar jag
fick och en förvånad uppsyn. Jag blev så ini helsike förbannad men
jag bet ihop och gick därifrån. Vad var det för busschaufför som
inte hade koll på var han hade sidospeglarna eller hur nära han
körde folk? Lömskheten avklingade.
Precis när vi hade satt
oss i bilen så började det regna, tur igen.
Ut ur Camebridge
och ut på M11 (mot London). Vid avfart 8 (Standsted) körde vi av och
hade tänkt oss köra ned till Harlow via A1250-A1060-B1383-A1184.
Måste ha varit några omläggningar eller nåt, Vi hittade ingen A1060
eller B1383. Det blev en omväg runt Bishop’s Storford till A120 och
sedan A1184, via 8 roundabouts (rondeller).
Strax innan
Harlow och strax efter Sawbridgeworth stannade vi och tog fram
datorn och kartprogrammet för att se hur vi skulle köra sista biten
till Oasis Hotel. Såg lätt ut. Jag svängde in på en gata där jag
ansåg att hotellet skulle ligga. Inget hotell? Men vi var på rätt
gata. Vände och körde sakta tillbaka. Precis innan utfarten till
”stora vägen” svängde jag in till ett ställe som såg ut som en
restaurant, något åt det Indiska hållet. ”Vi går in här och frågar”,
sa jag till hustrun. Gick ur bilen och tittade mig omkring. Tyckte
det hela var konstigt. Hotellet borde ligga här någon stans. Höjde
blicken lite. Långt upp under en taknock stod det med stora
bokstäver: ”Oasis Hotel”. Vi hade alltså, återigen, hamnat rätt när
vi trodde vi var fel (förra gången var ju i Yeovile och Alex Lodge).
In i en dörr och hamnade i en Indisk restaurant? Receptionen
låg lite längre bort via några korridorer. Det visade sig vara en
dörr precis bakom vår parkerade bil. Pojken i receptionen var Indisk
Britt (pratade sådär skojigt). Vi fick rum nr 27. Varmt som attan,
ut mot den vältrafikerade gatan. Och, visade det sig lite senare,
vid en järnväg. Dessutom var det ställt utom allt tvivel att rummet
inte varit rökfritt (vilket vi beställt). Vi orkade inte bråka, det
blir nog bra. Vi ska ju bara sova här.
Vi har gått igenom
planen för morgondagen. Vi ska:
Äta frukost. Köra mot Standsted
(via påfart 7 (M11) och flygplatsen. Hitta en bensinstation och
fylla tanken. Lämna tillbaka bilen till Hertz (utan allt för mycket
krångel, hoppas vi). Försöka lösa in den oanvända, ej uttagna,
tågbiljetten från London till Standsted. Växla pengar. Äta. Checka
in. Ställa oss i kö till planet som förhoppningsvis lyfter strax
efter 12:00 (engelsk tid). Vi landar i Säve (Cityterminalen) ca kl
15:00 (svensk tid).
Nu ska jag äta lite, sedan blir det till
att försöka sova, trots vägoljud och tågljud.
22.12
Söndag 070708 Friar’s Lodge, 1 Mill Lane,
Edwinstowe (England)
2.a dagen på detta B&B.
Hade vissa
problem med kärlekskranka duvor utanför badrumsfönstret. Annars var
nattens sömn god. Även om hustrun verkade ta större delen av den 120
cm breda dubbelsängen.
Vi tassade ned till matsalen och den
väntande frukosten på beställd tid kl 08:00 (8am). Igår kväll var
det en asiatliknande man som tog emot oss. Idag välkomnades vi av en
kvinna.
Vi började med mjölk och flingor, sedan kaffe
respektive te. Därefter kom frun i huset in med ”The full English
Breakfast”. Det visade sig vara en lustig kvinna full av
överraskningar. Hon berättade om äventyr hon och hennes Eddie
(mannen) haft med sina barn när de var över till USA. De hade då
hyrt två bilar för att kunna känna sig riktigt fria. Det första de
gjorde var att komma bort från varandra, Eddie hamnade i Miami och
frun snurrade runt i Petersburg (tror jag det var). Eddie fick ägna
en hel natt åt att köra tillbaka från Miami. Han hamnade där p.g.a.
att han inte visste var han skulle hamna om han körde av ”Highway”.
Frun menade på att det blev så fel p.g.a. att de saknade
”roundabouts” (rondeller) i USA. Och det kan jag hålla med om.
Mängden rondeller i England gör att man lättare kan korrigera
felkörningar.
Även nästa dag lyckade de köra vilse och komma
från varandra.
Vi fick också massa tips på vad vi skulle
kunna titta på, här, mitt i Sherwood-skogen. Bl.a. en marknad vid
Thoresby och nära där Thoresby Hall, ett gammalt fin hus med ett
speciellt vackert bibliotek. I Winthorpe nära Newark(-on-Trent)
skulle det pågå en Amerikansk festival. Och så fick vi
vägbeskrivningar till Sherwood Pine Wood och Sherwood Forest. Det
förstnämnda en furu/tallskog och det andra ett slags äventyrsland
mer år Robin Hood hållet.
Solen sken. Vi packade in oss i
bilen och upprepade vårt dagliga mantra: ”vänster, vänster,
vänster”. Vi körde först till marknaden vid Thoresby. B&B-frun
menade att vi skulle parkera gratis vid Thoresby hotell. Vi körde
dit och kollade. För det första var det bommar och för det andra låg
det typ 2km från marknaden. Jag fick backa bilen därifrån. Lyckades
vända och så körde vi tillbaka till marknadsplatsen, betalade £2.50
för parkering. Marknaden var stor. De hade nästintill allt.
Barnvagnar, möbler, hushållsmaskiner, inredningar, ytterdörrar, m.m.
Vi funderade ett tag på om vi skulle skoja lite med ett ställe där
de sålde sängar, med fri hemleverans…
Givetvis fanns här
också hur många matvagnar som helst. Dessa gav två starka intryck på
oss. Det såg och luktade äckligt och så drevs de med
förbränningsmotorer. Det är sant! De hade antingen fordonen på
tomgång eller så hade de kärror med dieselmotorer som gick. En av
glassbilarna hade löst avgasproblemet med att koppla ett kanske 8
meter långt rör till avgasröret. Det låg sedan på marken och spydde
ut röken en bit bort.
Det var nästan så jag ångrade att jag
köpte en kamuflage-T-skirt (£2.99). Det kändes som om jag därmed var
med och gynnade den här galenskapen.
Ute på parkering
noterade vi också att det inte var ovanligt att finna hundar i bilar
parkerade mitt i solen.
Vi frågade ett antal människor om
var huset ”The Thoresby Hall” låg någonstans. Det var det inga som
visste. Ett gäng menade att det var hotellet. Det är möjligt att det
var så men vi hade ingen lust att åka tillbaka dit.
Vi
bestämde oss för att åka till Amerika-festivalen i Winthorpe vid
Newark(-on-Trent). Vi valde väg A616 via Ollerton. När vi närmade
oss Newark snurrade vi till det ordentligt men hamnade till slut i
Winthorpe. Väl där visade det sig att festivalen var bara under
lördagen, mellan 13:00 och 16:00 (1 pm to 4 pm), snopet. Vi körde i
alla fall ned till Winthorpe. Där hittade vi en trevlig
restaurant/pub: ”Lord Nelson”. Vi åt väl mat för ca £20.
Tillbaka mot Sherwoodskogen (väg A617-A614). Nu letade vi
oss fram till ”Sherwood Pines Forest Park”. Kostade £2 i
parkeringsavgift. Vi hade tänkt hyra cyklar och cykla omkring här
lite. Det kostade £6 per timma och då fanns det bara mountainbikes
att tillgå – så det fick vara.
Från parkeringen pekade flera
stora pilar mot ett ”Visitor Centre”. Vi tittade på en stor
informationstavla. Den beskrev också en plats för detta ”Visitor
Centre”. Det vara bara det att kartan var liksom upp och ned, söder
var norr osv. Vi frågade i ett hus där de sålde biljetter till någon
slags trädklättring ”Go-Ape”, jodå, det kallade så. Pojken i luckan
började beskriva vägen norrut till ”The Robin Hood Sherwood Forest
Park”. Jag stoppade honom och menade att vi ville till ”Visitor
Centre”, här. Det finns inget sa han då, detta är en äventyrspark.
Jag gav mig inte utan förklarade för honom att det fanns stora
skyltar vid parkeringen och en informationstavla som visst menade
att det någonstans inom närområdet skulle finnas ett ”Visitor
Centre”. Då tittade han på mig, lutade sig ut genom luckan och
pekade mot ett Café, där är det sa han då? Det förlösande var nog
att jag förklarade att det enda vi ville var att få fatt på en liten
s.k. lokalkarta över den här delen av skogen.
Vi gick dit
och hittade först inget, förutom Caféet då. Bakom en vägg hittade
jag lite souvenirgrejer och så bakom en kassaapparat skymtade jag
något som såg ut som kartliknande stenciler. Bland souvenirgrejerna
hittade jag en ”Walking Stick Mount” med texten ”Sherwood Pines
Forest park” för £0.99. Jag ställde mig i kassakön, betalade
vandringspinneplattan och bad om att få en ”sitemap” med
vandringsleder markerade. Personalen kilade då iväg till stencilerna
bakom kassaapparaten och så fick jag då en liten karta över
markerade vandringsleder i området, för £0.10.
Genast letade
vi upp starten och började gå. Vi valde en kort variant (1 miles
(1.6km)), vi hade fortfarande känningar av gårdagens vandring vid
Bakewell. Vi lyckades med konststycket att nästan gå bort oss? Och
ändå såg man nästan parkbyggnaderna hela tiden. Kartan var
visserligen väldigt märklig, men ändå…
När vi kom tillbaka
stannade vi och tittade på ett gäng, troligtvis indiska britter som
spelade cricket.
Efter det satt vi och slöade lite, med var
sin glass.
Alla s.k. butiker stängde 17:00 (5pm), givetvis.
Parken stängde 8pm. Klockan 18:00 var där nästan folktomt –
märkligt? Vädret var fortfarande ljuvligt, ja om man jämför med de
föregående 10 dagarna.
Vi kom inte på något bättre än att
åka till rummet och vila lite.
22.11
Lördag 070707 Friar’s Lodge, 1 Mill Lane,
Edwinstowe (England)
B&B, bokat för två nätter (£80).
Edwinstowe ligger norr om Nottingham och Sherwood Forest.
Idag lämnade vi förorten Mottram (Hyde), förort till
Manchester. Vi trixade oss ned mot A6 samma väg som vi körde upp och
ned igår. (A560-A627-A626-A627-A6). Körde bara lite fel en gång.
Vi följde A6 igenom Buxton till Bakewell. Där parkerade vi
på en P-plast nära en stenbro och en flod (Bakewell Bridge och River
Wye). Betalade £1.25 för 2 timmar. Gick in till centrum och letade
upp ”The Peak District National Park Visitor Centre”. Solen skiner!
Där frågade vi efter lämplig vandring (2-3 timmar och max 1
mil) och om de kunde hjälpa oss med att boka rum samt var det var
bra att äta. Vi fick en stencil på en lämplig vandring. På en gammal
f.d. järnväg, norrut. Bokningen skulle han hjälpa oss med och det
skulle kosta £3 och efter att ha lämnat alla uppgifter han behövde
så skulle vi återkomma efter 10 minuter. Jag köpte en keps med
texten ”Peak District” samt en vandrinspinne-pin. Han gav oss också
en riktning om vart vi skulle kunna hitta bra matställen, utan
pommes frites.
Efter ca 10 minuter var vi tillbaka. Jodå,
han hade hittat ett boende. Ett av de vi föreslog som lämpliga
exempel på vad vi kan tänka oss. Ett B&B norr om
Sherwood-skogen. Utöver de £3 ville de också ha £4 som sedan räknas
av på avgiften till boendet.
Vi plockade ut lite kontanter i
en automat eftersom boendet troligtvis inte kunde ta kort.
Vi hittade också en pizzeria som kunde servera oss goda
pizzor och Italienskt(?) bubbelvatten.
Maten satt fint. Vi
gick mot bilen för att byta om men först tog vi en avstickare till
en plats där det fördes en massa oväsen. Oväsendet visade sig komma
från ett ambulerande nöjesfält. Där strosade vi runt lite.
Vid bilen bytte vi om och betalade ytterligare £3.50 i
P-avgift (det går en massa pengar i P-avgifter i det här landet).
Vi kollade på stencilen och på en stadskarta om hur vi
skulle gå. Uppför en gata till en gammal järnvägsstation. Solen
skiner fortfarande? Vi vågade oss på att gå i kortbyxor.
Vi
gick norrut och sakta uppför på den gamla nedlagda järnvägsspåret,
utan räls. Vi gick och vi gick. I turistinformationen hade vi
”beställt” en vandring om ca 2-3 timmar. Vi började tveka på detta.
Vår första anhalt var en stängd järnvägstunnel, där skulle vi
besluta hur vi skulle gå vidare. Vi stoppade ett par damer och
frågade om de var infödingar och om de kunde råda oss. De var
infödingar och de tyckte absolut att vi skulle gå upp till Monsal
Head, via Great Longstone och Little Longstone. I Monsal Head skulle
de ha ett utmärkt Café med fantastisk utsikt och i de andra byarna
fanns det Pubar. När vi kom fram mot den stängda järnvägstunneln
hittade vi en bänk. Där satte vi oss och funderade om vi skulle
fortsätta upp eller vända nedåt.
Vi valde att gå upp. Fast
vi tog en stig upp till Little Longstone och missade därmed Great
Longstone. Vi gick förbi Puben(?) och några meter längre fram låg
Monsal Head. Vi hittade fiket och det är sant, utsikten var
fantastisk.
Efter att ha vätskat upp oss med mineralvatten
respektive Coca-Cola samt vilat benen lite, frågade vi efter
lämpligaste vägen tillbaka. Lite uppför en kulle och ned till
Ashford in the Water (jodå, samhället heter så) där skulle vi hitta
en stig utmed River Wye.
Vi travade iväg, hittade stigen
(Public Footphat), över och via betesmarker. Utmed dessa oändliga
stenmurar. Undrar hur många mil stenmur det finns i Storbritannien?
Vi ett tillfälle fick vi schasa iväg en lite väl närgången kviga. Vi
kom ned till Ashford in the Water. Där frågade vi en mycket
sympatisk herre om var vi kunde finna stigen utmed River Wye.
Vi fick en utförlig beskrivning och lyckade ändå gå fel så
vi gick och vi gick, tills vi kom upp på järnvägsspåret igen. Lika
bra det. Nu var det bara raka vägen tillbaka. Klockan hade blivit
mycket, vi hade då varit ute på vandring i ca 4 timmar, och vi ville
inte bli för sena till boendet så det blev en ganska rask promenad.
Vi gick direkt in till centrala Bakewell och handlade lite
kvällsföda. Det var stort håll-i-gång i staden. Alla pubbesökare
hade sökt sig ut i solen och festade för fullt på stadens gator. En
del var utklädda – det verkade vara någon slags festival på gång.
Tillbaka till bilen bytte vi till ledigare fotbeklädnad. Och
började så körningen till boendet. Via
A619-Chesterfield-A617-A6075(från Mansfield)-Edwinstowe. I
Edwinstowe visade det sig att vi fått fel köranvisning. Vår ledde
till ett hotell som hette Friar’s Farm Hotell. Vi frågade en pojk om
vägen. Efter lite felkörningar kom vi så till slut fram.
Rummet är pyttelitet. Visserligen hade de klämt in en
dubbelsäng(engelsk) och en enkelsäng. Men det innebar att det inte
fanns någon stans att göra av väskorna. Toaletten däremot var stor?
I morgon ska vi undersöka Sherwood-skogen. Och då hoppas vi
att det blir lika fint väder som det varit idag.
22.11
Fredag 070706 Premier Travel Inn, Manchester
(Hyde) (England)
Det går att sova i dubbelsäng men det är
jobbigt, rör sig hustrun så vaknar jag och vice versa.
Kollade TV’n om vädret. Såg eländigt ut. Men jag gissade mig
till att det nog skulle lätta upp under eftermiddagen.
Vi
frågade portiern om vädret på väg till frukosten. Han ansåg att det
skulle regna i en hel vecka till. Vi blev erbjudna att låna paraply.
Frukosten var helt OK. Vi valde kontinental – det räckte
gott.
Igår kväll hade vi fått lånat en kartbok över
Manchester och nu fick vi låna paraply.
Vårt mål var Lyme
Hall och Park.
Efter en hel del funderande och konsulterande
av datorns kartprogram (jag skrev en lapp med korta
körinstruktioner) kom vi fram till att vi skulle försöka köra via
A560-A627-A626-A627-A6 och sedan till Disley.
Vi gjorde så,
i rätt så kraftigt regn, och hittade utmärkt. Framme vid parkeringen
(£3.50) så bytte vi till regnkläder. Nu småregnade det. Huset
(slottet), trädgården, shopen och caféet hade liksom olika
öppnandetider(?). Parken var dock fri och öppen att gå i, så vi
började där. Det regnade och blåste mycket. Vi gick och försökte se
(röda; Red Deer) hjortarna. Vi såg dem på långt håll. Vi gick sedan
till en fängelsebyggnad (cage) som stod för sig självt uppe på en
höjd. Där hittade vi en engelsk lärare som höll reda på grupper av
elever som hade olika uppsökande uppgifter inom parkområdet. Han var
trevlig.
Vädret lättade efter hand.
Tiden för
slottets (husets) öppnande närmade sig så vi drog oss dit. Väl där
läste vi att man kunde gå en guidad tur en timma innan det öppnade
och det gjorde vi. Besöket i huset och trädgården samt guidningen
kostade £8, var.
Guiden var en liten barsk dam. Som pratade
på och årtalen och gamla gubbar kom i en strid ström. Ett och annat
om huset (slottet) kunde vi dock uppfatta.
Det här slottet
var speciellt intressant för hustrun. Hon är en hängiven studerande
av serien (filmen) ”Stolthet och Fördom”. Detta hus ägdes, i filmen
av, Herr Darcy.
Efter rundvandringen gick vi ut i trädgården
– slutat regna(?) – hustrun filmade. Ett besök i shopen blev det
också. Och vi kunde inte låta bli att äta en middag i restauranten,
i källaren. Vi avslutade det hela genom att vandra ned till Caféet.
Och där tog vi dryck och lite efterrätt i form av lämplig kaka.
Jag tog upp mobiltelefonen för att kolla – vi hade fått ett
meddelande från sonen, det löd: ”Hej, vet ni vad, eran hund bet
precis av en bit på örat på en annan hund helt oprovocerat,
visserligen så gick ungen fram…” osv. Ja, jösses. Han har det inte
lätt, sonen, med vår Pit-Collie. Det där blir väl något vi får
hantera vidare, när vi kommer hem.
Ytterligare lite promenad
blev det innan vi satte oss i bilen igen och trixade oss tillbaka
till Mottram (Hyde). Efter ett kort vilade hade vi vilat upp oss så
pass så vi orkade ta ett beslut om att vi kanske likt förbaskat
skulle nedlåta oss till att köpa en timma internetuppkoppling (£5).
Men först gick vi till restauranten Premier Forrest. Där
hade de en meny där man valde två rätter och så fick man den
billigaste. Hustrun valde svärdfisk och jag valde en entrecote och
till detta drack vi var sin kall öl, första ölen i England(!?).
Denna torrläggning har med det myckna bilkörandet att göra.
Tillbaka på rummet kopplade vi upp oss mot internet. Vi och
passade då på att kontrollera våra finanser samt boka boendet, sista
natten (9-10:e), nära Standstedt. Det blev: The Oasis Hotel, 2 Hart
Road, Old Harlow, Harlow. För £50. Det ligger ca 10 miles (ca 16 km)
söder om Standstedt så det tyckte vi var OK.
Det var en
trött Nisse som kröp i säng.
22.09
2007-jul-06
Torsdag 070705 Premier Travel Inn, Manchester
(Hyde) (England)
Bokat för 2 nätter (£103). Då lämnar vi
Exmoor och Minehead. Målet är Hyde öster om Manchester. Först körde
vi in till turistinformationen i Dunster. Ville kolla om det var
öppet (09:30), icke. Hade tänkt mig att köpa en keps med texten
Exmoor på. Efter en kurvig A39 kom vi ut på M5 vid
Bridgwater. Körde norrut till ett s.k. ”Service” (Strensham). I
Sverige skulle vi ha kallat det rastplats. Visserligen har dessa
serviceställen både bensinstation och stora matställen med affärer.
Vi valde att fika. Sedan tankade vi bilen. Vi satt kvar en stund på
tappen och kollade kartan. Då kommer en av tappersonalen och ser
lite klurig ut. Då visade det sig att jag glömt MasterCard-kortet
där inne! Himla tur att vi inte körde iväg direkt. Vi körde
vidare. Efter att ha klarat av alla motorvägspåfarter och –avfarter
i och vid Birmingham så var det dags för nästa serviceställe (Hilton
Park), vi har då kört vidare på M6. Där åt vi mat. Jag beställde
Lasagne, till det fick jag pommes fritts och vita bönor i tomatsås.
De har en märklig matkultur i det här landet. När vi kom ut
till bilen märkt vi att det runnit något från motorn, ingen specifik
lukt, rent vatten alltså. Jag ville dock kolla under motorhuven i
alla fall. Hertz har inte med någon bok till bilen (Ford Focus). Hur
vi än letade så inte hittade vi någon spak som öppnade motorhuven.
Vi frågade en herre som kom och delade ut lappar. Han hjälpte till
han också. Vi hittade inget. Vi körde bort till bensinstationen
och frågade personalen där inne – de såg ut som frågetecken. Då
frågade de en av kunderna, i mekarkläder, om han visste. Jodå han
följde med ut. Då börjar pilla på fordmärket vid grillen? Och rätt
som det är svänger det liksom upp och där innanför finns ett
nyckelhål där man skall stoppa in bilnyckel och vrida om. Och så
öppnade sig då motorhuven. Jösses! Om jag så fått 10 år på mig så
vete katten om jag hittat det där. Vi hittade inget som verkade
läcka. Alla behållare och nivåer såg OK ut. Vi körde vidare
på M6 till avfart nr 14, där svängde vi av till A34 mot Stone och
sedan vidare på A520 mot Leek. I Leek letade vi upp
turistinformationen och frågade lite om ”Peak District National
Park”. Vi valde sedan att köra vidare på A53 mot Buxton och
sedan på A6 mot Stockport och Manchester. I Disley körde vi förbi
infarten till ”Lyme Park”. Dit ska vi i morgon. I Manchester
körde det ihop sig. Vi missade påfarten till M60 och sedan visade
det sig A6 var avstängd för vägarbeten. Den var omdirigerad och det
innebar att vi körde bort oss. Vi försökte hitta till M60. Vi
stannade till slut vid en bensinstation och frågade. Då ar vi precis
vid påfarten!? Köpte lite kvällsmat. Ut på M60. Vid avfart
24 bytte vi till M67. Vid avfart 3 svängde vi av och konstaterade
ganska snabbt att vi inte hittade något ”motell”. Tog fram datorn
och kollade kartprogrammet. Fick inte till det. Frågade några
infödingar. Då beskrev de ett ställe som jag fått fram i
kartprogrammet men som jag trodde var fel. Vi körde efter deras
beskrivning och kartprogrammet i datorn. Då hittade vi. Premier
Travel Inn, Manchester (Hyde), Mottram, Stockport Road. Vi
checkade in. Frukost ingick inte :-(. På rummet kollade jag
internetaccessen. Det fanns en men den kostade £5 per timma. Jösses!
Då får det vara. Att de inte skäms? Vi vilade en kort stund
sedan tog vi en liten promenad och studerade Engelsmännens
radhusboende. Det började regna så vi tog en ”genväg” tillbaka.
Hustrun blev blöt om skor, sockar och fötter och så blev hon lömsk –
på mig? Det ligger en McDonalds alldeles bredvid här och
konkurrerar med Motellets. Så vi är lite kluvna vad avser vilken
frukost vi ska välja. Det blir nog motellets, i alla fall första
morgonen. Har tankat över bilder från kamerorna till datorn.
Nu är klockan 22:02. Vi har tillbringat hela dagen med att
resa? 38 mil (jag lät kartprogrammet räkna ut det och det är
inklusive felkörningar). 19.51
kommentarer
Tack för kortet. Det verkar upplever
mycket på er semester.
Siv och
Sune |
- siv
-
2007-jul-08 01.30
Siv:
Jo det har verkligen varit en hel
del upplevelser.
Vi får se till att få till stånd ett
möte... |
- Nisse
- 2007-jul-10 17.19
2007-jul-04
Tisdag 070703 Beverleigh B&B, North Hill,
Minehead (England)
Inget trådlöst nätverk här heller. Vi har ett
rum med två sängar och dusch och toa. Det kallas ”twin en-suite”. Är
det endast ett rum med dubbelsäng kallas det, ”double rom”.
Kostar £96 för två nätter.
Vi sov riktigt bra i
rummet ovanför puben. Det var ingen lång körning från Washford till
Minehead. Vi stannade först till i Dunster och letade upp ”The
National Park Centre”. Vi ville ha hjälp med att få ett par nätter
på ett vandrarhem, i första hand. Det var kört. Skolorna har någon
slags avslutningsritual där det ingår en massa s.k. country-hyss.
Antingen campar de eller så ligger de på vandrarhem.
Vi
frågade också personalen om vilka vandringar de rekommenderade. Och
det var liknande förslag som vi fick i Dulverton. Och de hade ingen
bättre småkarta än den vi hade. Köpte ingen Exmoor-T-skirt, den var
vit. Ingen bra färg för en gris som mig :-).
Vi åkte då till
turistinformationen i Minehead. Att fickparkera, med en högerstyrd
bil, på dessa små stadsgator var ett äventyr, jag lovar.
Personalen på turistinformationen hjälpte oss med att boka
ett B&B, i Minehead, ”up on the hill”, lät trevligt tyckte vi
och så hade de parkering och låg lite i stadens utkant. Passade oss
bra, eftersom vi är lite oroliga för hyrbilen. Hertz backar inte upp
med mycket. Läste på en liten klisterlapp i bilen idag att vi/jag är
ansvarig om det sker inbrott i bilen och t.ex. bilstereon själs. Än
en gång, första och sista gången vi hyr en hertz-bil.
Vi
fick en karta med färdvägen utritad samt två kryss med internetcafé
markerade. Dit ska vi senare, för att kolla om vi fått ePost som
bekräftar avbokning av hotellet i London samt bekräftelse från Hertz
om att vi kan utöka bilhyrningen.
Vi åkte så för att hitta
Beverleigh B&B, på North Hill. Jösses, jag skrev igår om smala
byvägar, på landet. Tänk er gator som är en bil breda, med kanske 20
cm marginal på var sida och med mur på ena sidan och hus på den
andra. Och så brant uppför och tvära hårnålskurvor. Sporadiska,
nödtorftiga s.k. mötesplatser. Lägg till Engelsmän som kör fort som
f-n, på dessa gator. Här där står dessutom parkerade bilar(?), gärna
i en kurva, för där finns ju plats(?).
Den där parkering som
var utlovad bestod av en garagenedfart som man fick backa in på
efter att ha kört gatan fram och trixat en stund och lyckats vända
bilen.
B&B-föreståndarinnan såg klart bekymrad ut när
hon såg våra skärrade miner. Här trodde vi att vi valt ett ställe
där bilen inte skulle komma till skada, jo, jo.
Vi fick
förklarat oss och hon berättade att hon var från Holland. Och hon
hade sin bil med sig till England, för 13 år sedan. Sedan köpte de
en engelsk bil och då fick hon också väldiga problem. Skönt att hon
förstod oss.
Rummet och huset (Edwardian) var en upplevelse.
Allt är designat. Rummet gick i bordellrött men stilen var mer
liksom indisk. Överallt hänger det väskor, tofsar och små tygpåsar.
Svårt att beskriva.
Vårt nästa mål med dagen var en
kustvandring i Exmoor, gärna med riktig hed (moorland).
Föreståndaren berättade då att vi ju i princip redan var upp på
Exmoor (vilket vi inte betvivlade ett dugg). Det var bara att köra
ned en liten bit och sedan upp igen så kom vi upp på hedlandskap.
Efter en lång utläggning om hur breda (smala) vägarna var så hade
hon övertygat oss om att det kanske var värt ett försök.
Vi hade
ju ändå tänkt köra en bit för att komma till en föreslagen vandring:
Allerford, Bossington and Hurlstone Combe.
Vi körde som
förestånderskan föreslagit och vi kom upp på heden. Ja, eller i alla
fall den del av nationalparken med kullen ”Selworty Beacon”, mellan
Porlock och Mainhead. Trevlig, när vi kom upp. Det gick en liten
bilväg, som man faktiskt med lite god vilja kunde mötas på, uppe på
höjderna, ända bort mot Allerford och Bossington. Vägen tog slut i
en P-plats. Med tjusig utsikt ut mot havet (och Porlock bay) och vid
god sikt kan man se över till Wales. Och nere i dalen/viken såg man
West Porlock.
Perfekt, detta innebar att vi inte behövde gå
uppför, vi var uppe. Vi parkerade bilen, bytte om, och gick mot en
höjd, Bossington Hill. Vi hamnade dock först på en höjd nära
Hurlestone Point. Därifrån hade vi tänkt gå en bit på den förslagna
vandringsleden mot Bossington. Vi fick vända, det var för brant ned
mot havet och stranden (Bossington Beach), stigen i sig var inte
brant den gick utmed höjden Bossington Hill. Men vår höjdrädsla sa
stopp.
Vi gick till slut upp på Bossington Hill. Därifrån
tillbaka till bilen.
Vi körde sedan ned till centrala
Minehead, för att äta och koppla upp oss mot internet på ett
internetcafé. Vi stannade på vägen och kollade in en camping. Vi
hittade en parkering utanför ett co-op (mataffär). Vi hittade
internetcaféet men vi ville äta lite först. Vi gick vidare ned mot
stranden. Där valde vi ett snabbmatställa (Fish & Chip). Hustrun
valde just Fish & Chip. Jag krånglade till det med att beställa
en fiskburgare med pommes. De hade inga fiskburgare, men de skulle
fixa till något liknande. Jag fick en fiskburgare – där ser man.
Efter maten styrde vi stegen tillbaka till internetcaféet,
då var det stängt!? Det var bara att styra stegen till nästa
internetcaféet (utan café). Där fick vi betala över £1 för 25
minuters access och lån av dator. På det förra stället hade vi bara
behövt betala £1 för en hel dags access men då ska man ha sin egen
dator (laptop).
Vi kom till slut åt min ePost och vi hade då
fått bekräftelse från hotellet i London om att avbokningen var klar.
Inget från Hertz, är jag förvånad? Vi ska ned till
turistinformationen i morgon och be dem ringa Hertz.
Vädret
var faktiskt soligt, klarblå himmel, så i stället för att åka upp
till Beverleigh B&B på North Hill, så lät vi bilen stå kvar på
parkering. Vi var först inne i Co-op och handlade. Vi gick sedan
tillbaka ned till stranden och satte oss där. Kikade på det
invällande tidvattnet. Tog av mig på fötterna och gick ned till
vattnet, det var varmt! Jag gick upp en bit på stranden, ca 4 meter
från dåvarande vattenlinje, och stod där tills vattnet hade kommit
upp till ca 30cm på mina ben. Det tog väl ca 10 minuter.
Sakta strosade vi sedan tillbaka in mot centrum och till
bilen. Körde sedan upp till Beverleigh B&B på North Hill.
Parkerade bilen, på garagenedfarten, framför en annan bil. Undrar
hur de gör till morgonen? Jag har ingen lust att gå upp och flytta
bilen.
Förestånderskan gav oss djupa tallrikar och matskedar
så vi kunde äta vår köpta naturella biologiska yoghurt och tidigare
köpta cornflakes. Till det gjorde jag i ordning en kopp kaffe och så
åt jag en banan till.
Nu börjar det bli dags att förbereda
sig för sängen, den bordellröda. I morgon ska vi vandra till Exmoors
högsta höjd, Dunkery Beacon, 519 möh, om vädret tillåter. Den andra
delen av dagen ska bl.a. tillbringas på internetcaféet med att boka
boende, troligtvis norrut, nära Manchester. Först ska vi dock kolla
med TV’n om hur vädret utvecklar sig där upp, där är ju översvämning
nu, i de trakterna. Vi ska fråga om detta på turistinformationen
också.
16.01
Måndag 070702 The White Horse Inn, Washford
(England)
Här har de inget trådlöst nätverk. Vi har ett
rum ovanpå en Pub ute på landet. Betalade £47.5 för rummet.
I morse lämnade vi The China Fleet Country Club. Vi åkte
först och handlade bananer och bubbelvatten sedan tankade vi bilen.
Tog sedan väg A38 mot Exeter, förbi Plymounth. På vindlande småvägar
(A30-A377-A396) nådde vi så Tiverton. Där hade de en
turistinformation. Väl där konstaterade vi att den informationen
inte var till stor nytta. Turistinformationerna i England är väldigt
lokala. Vi hittade dock ett gratishäfte som handlade om Exmoor och i
den fanns en karta som upplyste oss om att det fanns ett Visitors
Center i Dulverton. In i bilen, hittade tillslut tillbaka till väg
A396. Vi fick åka på väg A361 en liten bit och svängde sedan av till
A396 igen, mot Minehead. Svängde av på väg B3222 in till Dulverton.
Dulverton är ett förtjusande litet (trångt) samhälle. På
Visitors Center fick vi utmärkt hjälp. Köpte ett häfte innehållande
ett antal enklare vandringsleder. Och personalen på Centret hade
valt ut tre stycken som skulle vara sevärda eller värda att uppleva.
Efter att ha köpt frimärken och besökt en offentlig toalett
så satte vi oss i bilen och trixade oss ur byn via dess mycket
trånga gator. Vi valde en led som startade vid en by vid namn
Witypool. Väg B3223 ut ur Dulverton var avstäng(?) så vi fick köra
ut väg B3222 i stället. Vi fortsatte på väg A366 tills vi om till
avfarten in mot Winsford (väg inget nummer). I Winsford skulle jag
ha kört mot Witypool. Jag trodde jag gjorde det. Det gjorde jag. Vi
hamnade på den smalaste vägen hitintills. Men allt verkade stämma på
kartan vi kom ut till och körde över väg B3223. Körde vidare på om
möjligt en ännu smalare väg? Och så kom vi till slut till en P-plats
(en stor en.. Kostade £2. Vi bytte om. Det regnade så det blev
regnkläder på från början. Vi gick till en informationstavla och
studerade den. Då började jag ana oråd. Vi gick till tjejen
(tanten/kvinnan) som skötte avgiften till P-platsen och visade vår
tänkta rutt. Vi var inte alls där, vid Witypool, vi var vid Tarr
Steps. En bra bit söderut om vårt tänkta mål. Vi diskuterade en
stund med kvinnan och tjatade på oss att vi skulle gå ned och titta
på The Tarr Steps. Vi gjorde så. Vi kom ned till en ganska strid
flod (river). Först såg vi inget upphetsande. Men så skymtade jag
något mellan träden. Över floden hade det byggts en stengångbro,
någon gång på13:e århundradet. Materialet var någon slags hård
slipsten för halka på dem, det gick inte. Efter en liten
stunds funderande så bestämde vi oss för att företa oss en liten
vandring utmed flodens västra sida, uppströms. Det fanns säkert en
bro någonstans där uppe. Om inte annat vid Witypool. Vi bestämde att
vi skulle gå i 30 minuter och hittade vi då ingen bro så vänder vi.
När det var 1 minut och 58 sekunder kvar på tiden såg vi en gångbro,
över floden. Där ser man. Vi gick över bron och så följde vi
sedan floden nedströms på den östra sidan. Naturen utmed floden var
lövskog, en hel del Ek. Höga kullar, väldigt höga. Tillbaka
till bilen konstaterade vi att vi vandrat ca 3 km. Vi körde
ut till väg B3223 via den där otroligt smala vägen. Den var så smal
så en Fasantupp hade väldiga problem med att låta oss passera. Det
var väl kanske 30 cm för fasanen att hålla sig undan på. Av vägen
kom den inte. Här i England har de ju en annorlunda teknik med
vägarna mot vad vi har i Sverige. Här har de t.ex. inga diken. Vägen
i sig är vattentransportör. Sedan låter de gräs, buskar, allehanda
snåriga växter och träd växa upp intill vägen. Detta klipper de
sedan på så vis så att det till slut bildas en slags grön tunnel.
Varför gör de så? En teori är att det har med krig att göra. En
annan är att det kanske skyddar mot regn. Skyddar det mot vind?
Givetvis. Men vad är huvudanledningen? Effekten blir i alla fall att
de djur som lyckas komma ut på vägen (vilket är svårt) har mycket
små möjligheter att komma av vägen. Vi svängde norrut på väg
B3223. Körde tills vi kom till väg B3224. Där körde vi österut. Kom
sedan tillbaka till A396 där vi svängde norrut mot Minehead. När vi
kom till väg A39 svängde vi österut och körde tills vi kom till
Washford. Svängde in på Abbey Road, körde en bit och så kom vi fram
till puben The White Horse. Vi gick in och checkade in. Fick
se rummet, en våning upp. Jag var hungrig så vi frågade om vägen
till en öppen affär. Det skulle finna en co-op i Williton. Vi
hittade den till slut. Där köpte jag ostkaka, grädde på sprayflaska,
rundbröd och tomater. Hustrun köpte jordgubbar. Tillbaka på
rummet smaskade vi i oss det hela. I morgon blir det till
att jaga logi för nästa natt. Någon turistinformation i Minehead
ligger bra till. Är det OK väder har vi en vandringsled vid kusten
(Exmoor) som verkar lovande. Nu blir det tidigt sänggående.
16.00
kommentarer
| Nisse! Du är bara så förfärligt Goo. ..
Även i England. |
- Matti
- 2007-jul-05 20.24
Matti:
Va? Vadå? Va' e' de' nu då? :-)
:-) |
- Nisse
- 2007-jul-06 15.56
| Men det händer ju så mycket när du är i
farten...Min första semestervecka ska jag tillbringa i
Tidaholm! Där finns visst ett fint lastbilsmuséum...Hälsa
hustrun! |
-
Matti
- 2007-jul-07 18.37
2007-jul-01
Söndag 070701 China Fleet Country Club,
Saltash, (England)
Faktiskt ytterligare en bra sovnatt på den
stenhårda sängen.
Fick till oss att det skett ett attentat,
en bil körde in i terminalen på Glasgow flygplats och fattade eld.
Den där terrorismen börjar krypa inpå.
Vi beslutade att
avboka hotellet i London och så utökade vi tiden vi hyr bilen. Vi
skickade detta via ePost och har begärt bekräftelser, via ePost. Vi
får se om det går. Annars får vi ringa.
Efter koll på
väderleken i TV’n så beslutade vi att vi chansar på en tur till
Dartmoor.
Det såg helt klart oklart ut när vi åkte och när
vi kom fram till Dartmoor. Det var mulet, det regnade och det var
tjock dimma. Vi parkerade vid High Moorland Vistor Centre i
Princetown. Först gick vi in till Vistor Centret och kollade efter
kartor eller häften med lämpliga vandringar. Vi fick superb
information. En mycket stor del av centrala Dartmoor är mer eller
mindre ”ockuperat” av den engelska militären med tanks, kanoner och
annat militärt brôte. Tycker nog att Engelsmännen inte ska skryta
över hur stor Nationalpark de har till yta i Dartmoor, när en
jättestor del är militärt område.
Vi köpte i alla fall ett
häfte med en lagom lång vandringsled (9km): Nun’s Cross Walk.
Innan vi startade vår vandring så gick vi till ett café och
fick oss lite mat. Hustrun beställde något som visade sig innehålla
en jättelik cheddarost.
Efter maten gick vi till bilen och
bytte om, därefter gick vi iväg. Från centrala Princetown, ut på
hedarna och till en sten formad som ett kors. Tillbaka delvis via
ett byggt dike (43 km långt), vi följde det en bit, tills vi kom
till en liten bilväg som vi gick på tillbaka till Princetown. Vi
passerade väldigt nära några hedponnies. Annars var det inte mycket
till djurliv, ja, förutom fåren då. En och annan liten fågel såg vi.
Det blåste som attan men vi klarade oss utan att en enda droppe regn
nådde våra regnkläder? Mina fötter och ben var helt slut när vi kom
tillbaka till stan och hade så varit de senaste två kilometrarna.
Efter vandringen gick vi in på centret och där köpte vi var
sin T-skirt (£18.50), jättedyrt! Men det var då en broderad hedponny
på den. Vi berömde dem också för den utmärkta informationen.
Vi körde vidare genom Dartmoor och hade tänkt kika till ett
Miniature Pony Centre men vi kom lite sent så det fick vara. Sedan
var det dyrt inträde också. Vi vände och körde tillbaka genom
Dartmoor. Det gäller att köra försiktigt, hästar och får kunde dyka
upp på vägen, lite hur som helst.
Dessutom luktade de riktigt
illa. Klart värre än innan jag tvättade dem? Att de ska ha det så
attans rått? Vi fick pratat med en receptionsperson så vi fick
ordnat med lite värme. Och så fick jag lite mer kaffe. Vi fixade
sedan polletter till en tvättmaskin och en torktumlare (£4.60).
Nu har jag nytvättade T-skirt, väldoftande(?) och torra.
Tittade på minneskonserten för Diana.
Nu har vi så
varmt i lägenheten så jag svettas.
I går kväll var vi in
till receptionen med den bärbara datorn. Mottagningen i lägenheten
är obefintlig. Vi bokade då boende för natten måndag-tisdag. Det
blev ett Inn vid nordöstra delen av Exmoor, The White House Inn i
Washford (£47.5).
När jag kom tillbaka till lägenheten så
testade jag mottagningen igen. Hittade en vid ena fönstret men vi
fick då flytta köksbordet och på detta sätta en mikrovågsugn. Först
då gick det att få OK mottagning, ja jösses.
22.12
arkiv
2007-12
| 2007-11
| 2007-10
| 2007-9
| 2007-8
| 2007-7
| 2007-6
| 2007-5
| 2007-4
| 2007-3
| 2007-2
| 2007-1
2006-12
| 2006-11
| 2006-10
| 2006-9
| 2006-8
| 2006-7
| 2006-6
| 2006-5
| 2006-4
| 2006-3
| 2006-2
| 2006-1
2005-12
| 2005-11
| 2005-10
| 2005-9
| 2005-8
| 2005-7
| 2005-6
| 
.
Detta är historiken. 
Välkommen till
Nisses gamla blogg! 
.gif){kind=tracking}
.gif){kind=tracking}
.gif){kind=tracking}
